glasblasarnsbarnbarn

Jag tror att det kanske kan bero på att jag sovit för lite eller kanske för mycket. Det är svårt att veta när man jobbar natt, för då fokuserar man mest på att inte sova alls. Det fungerar bra med nya jobbet i alla fall, hittills har jag hållt mig vaken. Fast igår på dagen fick jag inte sova så länge. Eller fick och fick, jag vaknade alldeles för tidigt och sen somnade jag inte om utan gick upp istället.

Annars har det inte hänt mycket. Idol har börjat igen, skojigt. Såg en tjej från Nybro igår vars efternamn jag kände igen, har nog gått i samma skola som något syskon tror jag. Hon var i alla fall väldigt duktig.

Och jag sökte inte i år heller, det blev liksom inte tid att planera ihop resa och allt. Men nästa år, då ska jag och tjejkompisarna åka har vi bestämt. Dessutom har jag satt igång Operation Viktminskning så att jag kan känna mig nöjd med mig själv. Tyvärr sammanfaller det lite olyckligt med mitt nya jobb, Dr Åsa berättade att man går upp i vikt om man äter på nätterna, och det måste jag ju göra när jag jobbar för annars blir jag ju hungrig. Dumt.

Nu ska jag ta en dusch och vänta på att farbrorn ska komma hem. Lillpojken (han är 13) är sjuk idag, stackars pojke. Hoppas han inte fått svininfluensa och smittar oss allihop. Det vore tråkigt.

Mina katter är kompisar.

Jaha. Så är man ett steg närmare fast anställning. NN på mitt jobb har tvingats säga upp sig då h*n inte skött sitt arbete under en lång tid. Jag tycker synd om NN, men å andra sidan "själv göra själv ha". Det ska INTE vara acceptabelt att strunta i att dyka upp när man ska jobba, att ta "semester" utan att bli beviljad ledighet osv osv. På vilket annat jobb som helst hade h*n blivit uppsagd omedelbart. Hade tydligen kommit klagomål från kollegor också. Jag själv klagade dock inte på NN, endast en gång då jag sa att jag ej ville byta turer längre. Men jag var en av dem som drabbades mest av att NN ej skötte sitt jobb, eftersom det innebar att jag fick jobba över väldigt ofta och missade bussar eller helt enkelt fick skicka hem sambon när han skulle hämta mig vid den tid då jag egentligen slutade.

Vet inte om NN tror att jag ligger bakom något "prat" om NN till chefen, men jag bryr mig ärligt talat inte. Hade någon frågat mig så hade jag inte ljugit i alla fall. Jag sköter mitt jobb oklanderligt och fixar inte att vara nervös varje jobb-helg ifall jag får jobba över eller ej.

Jag lider sedan flera år tillbaka av panikångest, något som många har svårt att tro då jag kan verka sansad och lugn för det mesta. Men det händer när jag slappnar av att hjärtat börjar bulta i 180 och jag får väldigt svårt att andas. Jag blir yr, kallsvettig och får dödsångest eftersom jag inte kan dra djupa andetag. Attackerna sitter i minst en timme beroende på hur stressad jag varit. Detta är något som förvärrats under hösten, p g a att jag varit så osäker på hur länge jag ska få jobba och om jag ska hinna med bussen eller ens få gå hem i något sånär rimlig tid. Men nu hoppas jag att det ska ordna upp sig så att jag slipper få panikångest så ofta. Har aldrig velat ta medicin då det varit lindrigt tidigare, men om det inte löser sig på jobbet så får jag nog överväga det.

Nåväl. Vi får väl se hur det blir. PK imorrn så då blir det nog mer klarhet i situationen.

Och STORT tack till alla ni pålitliga, underbara kollegor!