glasblasarnsbarnbarn

Jag tror att det kanske kan bero på att jag sovit för lite eller kanske för mycket. Det är svårt att veta när man jobbar natt, för då fokuserar man mest på att inte sova alls. Det fungerar bra med nya jobbet i alla fall, hittills har jag hållt mig vaken. Fast igår på dagen fick jag inte sova så länge. Eller fick och fick, jag vaknade alldeles för tidigt och sen somnade jag inte om utan gick upp istället.

Annars har det inte hänt mycket. Idol har börjat igen, skojigt. Såg en tjej från Nybro igår vars efternamn jag kände igen, har nog gått i samma skola som något syskon tror jag. Hon var i alla fall väldigt duktig.

Och jag sökte inte i år heller, det blev liksom inte tid att planera ihop resa och allt. Men nästa år, då ska jag och tjejkompisarna åka har vi bestämt. Dessutom har jag satt igång Operation Viktminskning så att jag kan känna mig nöjd med mig själv. Tyvärr sammanfaller det lite olyckligt med mitt nya jobb, Dr Åsa berättade att man går upp i vikt om man äter på nätterna, och det måste jag ju göra när jag jobbar för annars blir jag ju hungrig. Dumt.

Nu ska jag ta en dusch och vänta på att farbrorn ska komma hem. Lillpojken (han är 13) är sjuk idag, stackars pojke. Hoppas han inte fått svininfluensa och smittar oss allihop. Det vore tråkigt.

Mina katter är kompisar.

 

Så. Nu har jag jobbat min första helg på nya jobbet. Det gick bra. Har dessutom cyklat flera mil, och det ska man väl se som nyttigt. Nu ska jag strax iväg på personalmöte, måste fräscha upp mig litegrann. Är fortfarande lite smått deppig, vet inte riktigt hur det kommer sig. Är som en allmän oro som jag inte kan mota bort helt. Bekymrar mig för ekonomin som vanligt. Jag är ingen bra ekonomisk person, tyvärr. Jag vill så gärna vara det men jag har någon liten elak hjärncell någonstans som gör det svårt för mig. Har inte full koll på någonting just nu, och då blir jag stressad och tyvärr lite ledsen också.

Men jag ska försöka tänka framåt nu. Är ganska trött, det blir man av nattjobb. Ska jobba i morgon också och sedan är jag ledig några dagar. Det som känns bra är att Lollo också jobbar på nya jobbet, hon är en väldigt bra person att ha.

Nähä. Nu måste jag äta lite och fixa i ordning mig, sedan ska jag hoppa på bussen och åka till mötet. Undras just hur länge det varar?

Jag har insett att bloggning är nyttigt. Har inte bloggat på hela sommaren och det har känts onyttigt och lite tråkigt. Det har kanske inte hänt världsomvälvande saker, men det har varit värt att blogga om.

Det har blivit mycket träning med Masur i början av sommaren, men nu har han fått ha semester ett par veckor, dels för att han förtjänar semester och dels för att jag har varit lite deppig och orolig (och då är det inte bra att träna, för det går bara åt skogen vilket är orättvist mot Masur). Vilket leder till det tråkiga som hänt i sommar: Det började med att min brukares mamma gick bort, väldigt tråkigt och sorgligt. Min svärmor gick bort, och även om vi inte var de bästa vänner så var hon en människa och lämnar ett tomrum efter sig.

Jag hade två veckors semester, och när jag kom tillbaka till jobbet ringer min chef och meddelar att jag inte kommer att få vara kvar på jobbet då hon som jag vikarierar för kommer tillbaka i augusti. Inte oväntat, förvisso, bara litegrann då jag fått uppfattningen att hon hade svårt att klara de arbetstider vi har.

Så under resten av sommaren har jag bara räknat ner och undrat om jag ska få jobb, när jag ska få jobb och vad för slags jobb jag ska få. Det är väldigt påfrestande, särskilt när folk i ens omgivning kommer med dystra prognoser om mina (enligt dem nästan obefintliga) chanser att få ett vikariat. Jag vet att de är snälla människor och inte menade så som det verkar när jag skriver, men det var ändå tråkigt att få medlidsamma blickar och frågor om hur det känns att sluta när jag försökte fokusera på framtiden och tänka positivt.

Men. Nu har jag ett vikariat, efter ett kortare jobbuppehåll. Jag ska jobba som personlig assistent nattetid, något som fungerar bra för mig, har inget emot att jobba nätter. Så i natt ska jag jobba första gången, har varit och träffat min brukare och det känns bra, men jag är ändå nervös. Fast det ska man vara, intalar jag mig själv.

Jag tror att det får räcka med uppdatering för denna gång. Lägger som avslutning in en bild på mig och Masur under vår träningsperiod i somras. Jag ska kicka igång igen nästa vecka, och sen kommer det att bli regelbunden träning under hela hösten.